måndag 18 augusti 2014

Cykelvasan

Efter vår vecka i Tänndalen åkte vi vidare till Östersund för att träffa släkten och ladda upp inför cykelvasan. Vi åkte från Östersund på torsdag eftermiddag och kom fram till Kläppen, där vi bokat boende, på kvällskvisten. Min syster, Micke och Sixten anslöt senare på kvällen. Anledningen att vi åkte ned redan på torsdagen var att Iselin och Karin skulle få köra barnens cykelvasa. Så efter frukost på fredag begav vi oss till Lindvallen där barntävlingen gick av stapeln. Det var lite smått kaos kring barntävlingen, framförallt kring de yngsta barnens start. Utsatt tid var 11:15 men då anmälningarna drog ut på tiden ville de skjuta på starten 15 minuter. Det blev en hel del protester då barnen redan stått och väntat på att få starta i 15 minuter. De bestämde istället att göra en senare start för de som inte hunnit anmäla sig och släppte iväg alla knattar strax efter utsatt tid. Karin cyklade (sprang) glatt den 300 m långa banan på sin springcykel.


Iselin startade i mellangruppen direkt efter och hon satte högsta fart direkt. Dock tog det snabbt stopp när många barn skulle genom en smal passage och hon var lite småsur att hon var tvungen att stanna men sen rullade det på fint och hon var glad när hon gick i mål.

Efter barntävlingarna körde vi tillbaka till stugan och uppladdningen började för Linda och Micke. Det var en del funderingar kring utrustning och energi, både från Linda och Micke men lika mycket från mig och syrran som gärna ville vara med och köra...

Linda och Micke startade bland de första i den oseedade gruppen och vi släppte av dem vid Berga en dryg timme före starten. Vi körde därefter vidare mot Mångbodarna för att hejja.

Tjejerna plockade blåbär i väntan på mamma

Micke tryckte på fint uppför backen
De såg båda pigga ut när de passerade oss och hade kört på riktigt bra och var bland de första i sin startgrupp. De körde en del på bilvägen kring Mångsbodarna så vi kunde även hejja en hel del från bilen innan vi körde vidare mot Evertsberg där vi stannade för att hejja igen. Nu hade Micke dragit ifrån Linda lite men båda såg pigga och glada ut och kom med hög fart nedför backen.

Vi körde vidare in till Mora och efter lite strul med parkeringsplatser så hann vi upp till målgång strax innan Micke rullade in på 3:57!. Linda kom strax därefter med ett stort leende på läpparna och gick in på 4:14. Riktigt imponerande med tanke på att Arne bara är 4 månader och att hon bara hunnit cykla 9 MTB-pass sedan dess. Hon sa själv att hon försökte köra ganska hårt och pressa sig lite vilket hon lyckades med då hennes ben började krampa sista kilometerna när hon försökte trycka på. En riktigt bra erfarenhet inför kommande tävlingar då hon ofta brukar köra lite "safe". 
 
Jag agerade läktare
Linda passade på att anmäla sig till Haugesund 70.3 (Halv Ironman) under dagarna i Östersund så hennes huvudmål för 2015 är redan klart. Så nu ska vi snart börja träna inför nästa år, VM i Motala för mig och Haugesund för henne.

fredag 8 augusti 2014

Toppar och våfflor

Vår vistelse i Tänndalen närmar sitt slut och vi har haft några riktigt fina dagar.
I onsdags hann jag och Erik ut på en kul cykeltur innan regnet kom. Vi testade MTB-banan from utgick från Fjällnäs. Det var en lagom utmanade runda med inslag av kalfjäll, snabba och utmanande partier. En av övergångarna av Anderssjöån hade dock förstörts i vinter och ännu inte lagats så vi fick vada för att ta oss över. På eftermiddagen besökte vi marknaden i Funäsdalen som inte var särskilt spännande.
Vadplats!


Igår åkte vi till Ramundberget och gick Mickelina rävs stig på förmiddagen. En perfekt runda för barnen! Man åker stollift upp på toppen och sen går man en slingrande stig, 1.7 km, ned igen med massor av spännande saker att titta på längs vägen.


Efter en snabb lunch på Fjällgården i Ramundberget åkte vi upp till Djupdalsvallen. Vi gick därifrån upp på Mittåkläppen, 2.5 km enkel väg och 400 höjdmeter. Iselin tog täten och gick före oss hela vägen upp...
Linda, Vickan och barnen åkte därefter hem medan jag och Erik åkte vidare till Messlingen och Mittån för att fiska. Vi hade dock blivit förvarande på att det var svårt att få någon fisk nu när det är så mycket vatten. Vi tyckte dock ändå att det var värt ett försökt och spenderade hela kvällen på några av de fiskeställen som finns med i fiskeguiden.


Idag har vi åter igen bestigit en topp och ätit våfflor. Denna gång utgick vi från stugan och gick upp på Lill-skarven. Där åt i lunch innan vi gick vidare till Andersborg för att testa våfflorna. Vi har nu testat tre av områdets våffelstugor och nedan har ni mitt omdöme






Våffelstugebetyg

Kariknallen, 4/5
Belöningskänsla: 4/5
På sommaren tar man sig endast dit till fots eller på cykel. 3 km från närmast bilparkering och en ordentlig stigning gör att våfflan känns som en riktig belöning.
Frasvåffla: 4/5
Bra frasighet men saknade den där sista finishen. Rikligt med vispgrädde och god sylt.
Miljö 4/5
En klassisk fjällstuga på en topp med en härlig utsikt.

Djupdalsvallen 3.67/5

Belöningskänsla: 2/5
Det finns många sätt att ta sig dit men vi valde att köra bil. Detta gjorde att vi inte kände att vi förtjänade en våffla direkt utan först efter att vi bestigit Mittåkläppen.Möjligheten att ta bilen upp och äta våfflan för att sen ta bilen ned drar ned betyget.
Frasvåffla: 5/5
Områdets bästa våffla men perfekt frasighet  och väl avvägd mängd sylt och grädde - top notch!
Miljö 4/5
En gammal färbodvall som ger en härligt genuin känsla. Vägen dit över fjället bidrar till betyget

Andersborg 2.67/5
Belöningskänsla: 3/5
1.6 km från fjällparkering på en väldigt ordnat led med mspänger fr minsta tillstymmelse till vatten gör att våfflan är lättillgänglig. Det finns dock många andra vägar dit och vi valde att ta oss dit via Lill-skarven vilket förhöjde vår känsla. Men betyget blir ändå lågt.
Frasvåffla: 3/5
Helt ok våffla men inte särskilt frasig. Hemmagjord jordgubbsröra men hjortronsylten var av enklare köpe-typ.
Miljö 2/5
En tråkig utsida men ganska mysig insida men inte den riktigt fjällkänslan

Imorgon gör vi en kort dagstur innan vi åker vidare mot Östersund!

tisdag 5 augusti 2014

På hjul och till fots på fjället

Vi lämnade Tällberg i lördags eftermiddag men vi åkte bara till Rättvik för en övernattning och lite finkultur. Vår nästa anhalt på resan var Tänndalen men då vi fick tillträde till fjällstugan för på söndag så blev det en extra övernattning i Dalarna och då passade jag och Erik på att besöka Dalhalla för lite tysk musikkultur - Kraftwerk! Egentligen inget favoritband men en kul konsert att se i den gamla gruvan.

Kraftwerk
3D-sh
 På söndagen begav vi oss till Tänndalen och som vanligt så tar det lite extra lång tid att åka bil med tre barn i bilen - det blir en del stopp. Vi kom fram lagom till middag och alla var lite sega efter helgens tävlingar och en lång bilfärd. Erik och Vickan, som följt med för en vecka i fjällen, tog en liten promenad och jag tog en kort cykeltur för att reka området lite när barnen lagt sig.
I går åkte vi till Bruksvallarna för att göra det obligatoriska besöket på Kariknallens våffelstuga. Jag och Erik promenerade upp med barnen medan Vickan och Linda cyklade. Efter mat och våfflor på toppen gick vi ned igen.
Glada tjejer påväg mot våffelstugan
Linda närmar sig målet


Arne åkte på Eriks mage
 Väl framme vid bilen byte jag och Erik om för att cykla tillbaka till Tänndalen. Det finns väldigt mycket MTB-leder här i Funäsdalsområdet men inget som binder samman Bruksvallarna och Tänndalen. Vi läste dock på nätet om några som cyklat sommarleder och tänkte att det kunde vara värt ett försökt.
 Den första biten gick bra, även om det var jobbigt och tekniskt uppför. Därefter följde ett skönt parti ned till Svalåtjärn. Där körde vi en kort paus innan vi forsatte mot Andersborg. Nu var det en sträcka som i princip var omöjlig att cykla för oss. Det gick att trampa korta partier mellan dikesfårorna och sankmarkerna. Det började kännas som att det skulle ta evigheter att ta sig fram till stugan men efter ett tag blev det lättare och cykla och vi fick upp farten.
Vi fick påminna oss själva att stanna till emellanåt och titta upp över fjällen då man kanppt kunde släppa blicken från leden när man väl cyklade. Rundan avslutade med en lång utförskörning på en grusväg ned till riksväg 84 och därefter en nästan lika lång uppförskörning till stugan. Ni hittar en lånk till rundan här:

Idag började vi dagen med mer MTB och nu testade jag och Linda MTB-slingan som ligger runt knuten - "Tänndalen - Åsvallen", 8 km i blöta myrmarken. Inte de vackraste vyerna men jobbigt för benen och hjärtat. Efter lunch tog jag med mig Karin och Iselin på en lite fjällpromenad


Imorgon ser det ut som att det blir riktigt dåligt väder, får se vad vi hittar på. Det finns en hel del MTB-leder att utforska men det är inte så skoj att cykla i spöregn. Kanske blir vilodag med en god bok.

måndag 4 augusti 2014

Långhelg i Tällberg

Vi är nu ute på en liten roadtrip och jag tänkte försöka att skriva några inlägg under de kommande dagarna på vad vi har gjort den senaste tiden. Första stoppet på resan var Tällberg och hade ett litet "triathlonläger" tillsammans med fam. Malmberg, Vickan & Erik samt Fredrik och Jenni. 
Många cyklar på plats!
Vi kom fram i onsdags eftermiddag och efter att vi inkvarterat oss i huset begav vi oss till  stranden för att trötta ut barnen samt testa simbanan inför Tällberg Triathlon. Simningen kändes bra men då barnen inte var på något vidare simhumör så begav vi oss snabbt hemåt efter att vi simmat klart.
Barnen busade
Martin hade rekat sommarrodel som en kul grej för torsdagen så vi åkte till Rättvik efter frukost. Barnen var lite spända på vad de skulle göra och jag försökte förklara att vi skulle åka kälke i en vattenrutchkana - de förstod inte riktigt. Vi körde två åk per barn och de tyckte att det var riktigt skoj, så även jag. Till nästa års triathlonläger i Tällberg kommer sommarrodel vara en av veckans deltävlingar...! På eftermiddagen anslöt Vickan, Erik, Fredrik och Jennie och nu blev det åter igen fokus på fredagens triathlontävling. Först cyklade jag, Erik, Jenny och Jennie den backiga cykelbanan sen passade några på att simma banan.
Linda och Karin i full fart
Jag och Iselin påväg upp....
På fredagen var det tävlingsdags och som förberedelse så åkte jag, Jenni och Martin ned till simbanan för ett sista simpass efter frukost. Sen åkte vi tillbaka och förberedde oss för tävlingen. Först ut var Iselin som gjorde triathlondebut i barnklassen. Hon, Linnea och David från IKFT körde tävlingen och tjejerna gjorde sällskap hela vägen. Bansträckningen var 100m simning, 5 km cykling och 1 km löpning för alla barn men då det kändes lite för långt för I så kortade vi ned cyklingen och löpningen något. Det var ganska blåsigt och en del vågor vilket gjorde simningen lite svår för barnen men Iselin simmade hela vägen alldeles själv. Tjejerna fick massor med beröm av speakern under tävlingen och hon var oerhört stolt och glad när hon kom i mål.





Efter Iselins målgång var det dags för mig att förbereda mig på race. Jag checkade in mina grejer, byte om och gjorde mig redo. Jag fick en bra position vid simstarten och kom iväg bra när signalen gick. Som vanligt så är det svårt att ha koll på hur man ligger till i vattnet och de stora vågorna gjorde det extra stökigt. Jag fokuserade på min egen simning och hittade ett ganska bra flyt trots att man slängdes hit-och-dit. Efter en ordentlig kallsup 50 m före vändpunkten så körde jag bröstsim fram till bojjen. Några av de kring mig körde på samma taktik. Efter vändningen fick jag upp ett bra flyt igen och vågorna hjälpte till in mot uppstigningen. Jag kom upp som nr 10:e ur vattnet på 12:39.

Växlingen gick ganska bra och jag började trampa uppför banans första långa stigning. Jag plockade direkt två placeringar och när jag nått toppen och började rulla ned mot Siljan igen försökte jag trycka på ordentligt. Jag plockade ytterligare en placering på väg mot första vändpunkten men det var ganska glest med cyklister. Efter vändningen fick vi ryggen i vinden och det kändes riktigt bra på väg tillbaka mot Tällberg där den andra stigningen väntade. Nu kände benen lite sega men jag plockade på framförvarande cyklist som nu var inom synhåll. När vi passerade krönet och började köra nedåt mot Laxnäs fastnade jag dock bakom en XC90 som skulle svänga och tappade det jag plockat uppför backen. Efter lite svordomar trampade jag på utför backen, runt andra vändpunkten och tillbaka mot Tällberg Camping.

Mitt vänster knä, som varit inflammerat sedan Amfibiemannen ömmade lite och jag funderade på att bryta för att spara det. Men när jag väl kom till växlingsområdet åkte skorna på och jag började springa. De ömmade men hämmade inte mig så mycket i löpningen. Jag sprang förbi cyklisten som jag jagat direkt men blev även omsprungen om en kille från Åland. Försökte hänga på men det gick inte. Nu försökte jag bara hålla en bra och jämn fart och hålla min placering.

Fick syn på Jenni Nilsson efter drygt 1 k och jagade sakta men säkert ikapp henne. Ungefär samtidigt som jag skulle springa om henne sprang Fredrik, från lag Mantra, om oss Jag hade en lite minitävling mot dem och visste på förhand att det skulle bli oerhört tufft att slå dem med tanke på Fredriks starka löpning och jag hade verkligen ingen chans att hänga på. Jag passerade dock Jennie och på det andra varvet fanns de massor av folk som var ute på sitt första varv att jaga.

Jag kom i mål som 8:a på 1:07:19. En förbättring från förra årets 12:e plats på 1:12 trots den nya, tuffare, cykelbanan och den vågiga simningen - kul!
Karin fick min medalj
På lördagen hade jag tänkt att springa Tällbergsfemman men valde att stå över pga knät. Nu hejjade vi istället på alla de andra grymma löparna i sällskapet. Linus sprang barnloppet, Jenni, Djärven, Martin och Erik sprang 5k, Freddan sprang 10k och Vickan halvmarathon. En heldag med hejjande som nästan är lika roligt som att tävla själv.
Erik
Erik & Djärven
Martin
Karin testade prispallen
Freddan i mål som ohotad 1:a
Vickan spurtade imål som 3:a
Efter tävlingarna åkte fam. Malmberg och Jenni tillbaka mot Uppsala medan vi andra fortsatte till Rättvik. Mer om det imorgon.

Godnatt!