tisdag 11 juni 2013

Vilken skitdag

Inte alltid som man tänkt sig. Idag blev det en sådan dag, en sådan som man bara önskar att man dragit täcket över huvudet och somnat om istället för att kliva upp.

Jag vaknade strax innan 5 i morse av att Karin ville ha välling, Vi klev upp, hon fick en flaska och somnade om i sängen tillsammans med Oscar och Iselin. Jag, som hade bestämt att jag skulle cykla intervaller på morgonen innan jobbet, klev upp och drack lite kaffe och gav mig iväg ut. Jag hann cykla ca 5 minuter när jag i vänstra ögonvrån ser en bil sakta in kolla efter andra bilister för att sedan korsa vägen. Vad han tydligen inte ser är mig som han helt enkelt kör rakt in i. Precis som på film går allt i slow-motion och jag hör ljudet av bromsar, känner hur mina fötter lossnar från clipsen under skorna och hör dunsen av att jag plötsligt ligger på någons motorhuv med cykeln halvvägs upp den också. Smått chockad och lagom darrig kollar både killen och jag hur det gått. Saker och ting verkar var på sin plats och det ända jag har är ett litet skrapsår på knät och låret. Han får ur sig något i stil med att han inte såg mig och jag att det var ju synd men att det gått bra. Naturligtvis glömmer jag att ta killens namn, reg- eller telefonnummer. Jag hoppar upp på cykeln och märker att båda hjulen är riktigt skeva och att det inte går att cykla. Jag tar mig hem och väcker Oscar.

Efter gårdagens låga "feber" så ringde jag till förskolan och frågade om Karin kunde få komma eftersom hon inte hade feber efter att hon kommit hem igår och de går lite motvilligt med på detta. Jag lovar att hämta henne tidigt. Jag tog med mig cykeln när jag körde ut tjejerna till Storvreta och lämnad in den på Hjulhuset innan jobbet. Killen på hjulhuset säger att han ska kolla på det och ha den klar innan lördag. På jobbet ringde jag sen försäkringsbolaget och de berättar att skadan ska gå på bilistens trafikförsäkring men att det går att ta på vår hemförsäkring men att jag då måste betala 1500 i självrisk. Försäkringskillen jag talar med rekommenderar mig att försöka hitta bilisten. Alltså gick jag en timme tidigare från jobbet för att se om jag kunde hitta bilisten. Ni kan ju gissa hur det gick... Platsen där olyckan skedde ligger vid infarten till ett industriområde så jag spenderade en timme med att besöka olika arbetsplaster fråga om någon hört någon tala om att de kört på en cyklist i halv sex tiden i moren. Smög omkring och smygkollade bilar på parkeringarna gjorde jag också. En man jag talade med under dagen önskade mig "lycka till..." och det hade jag antagligen behövt. Det blev inget resultat trots mitt ihärdiga detektivarbete men nu kan jag i alla fall säga att jag försökt.

Jag åkte istället till Storvreta och hämtade Iselin, lämnade tillbaka en biblioteksbok hon haft för länge och åkte till dagis och möts av en feber-röd Karin som varit hängig hela dagen( antar att de inte vågat ringa då jag så stort sa att hon varit pigg hela eftermiddagen hemma igår). Plockade med mig tjejerna åkte till Gränby eftersom jag lovat Iselin en ny klänning till kvällens skolavslutning och skulle hämta nya bågar till mina glasögon som nyligen gått sönder. Iselin letade klänning, Karin var feberröd och tiden gick. Jag ringde Oscar som precis kommit hem från sitt möte i Sthlm och bad honom möta oss eftersom tiden började bli knapp.

Iselin ville också ha nya klackskor eftersom de gamla är för små och jag, som i ett svagt tillfälle sagt ok till detta, fick bita i det sura äpplet och leta vidare. Avslutningsörhängen stod också på inköpslistan. Oscar kom och vi gjorde ett snabbt övervägande att jag som började känna mig smått mör skulle stanna hemma med Karin medan han och Iselin skulle åka på skolavslutningen. Eftersom det var avslutning och allt skulle tjejerna få pizza till middag. Iselin åt lite men tyckte inte att det var gott. Karin åt och eftersom hon är laktosintolerant blev hon dålig i magen.

Innan vi åkte hjälpte jag Iselin på med de nyinköpta skolavslutningskläderna. Under tiden tar Karin av sig byxor och blöja och vandrar bar-rumpad omkring i "Food-quarten". Eftersom jag inte hade extra blöjor till K fick det bli endast byxor. Tiden rullade på och det började bli stressigt att hinna till skolavslutningen i Storvreta. Hissen ned från Food quarten fungerade inte; vi stod uppe, hissen nere och inget hände när jag tryckte på knappen och eftersom Oscar gått för att flytta sin cykel till bilen så kunde jag inte heller ta barnen och påsarna och lämna vagnen där den stod. Efter lite om och men fick jag hjälp av en rullstolsbunden tjej som tydligen var van detta probleme. Nu började det bli riktigt bråttom och vi spurtade genom köpcentret, snabbt in i bilen så att Oscar kunde köra hem mig och Karin innan de skulle iväg till Storvreta. Naturligtvis gick bommarna ned vid järnvägen så jag och Karin hoppade ur så att O och I kunde åka. Efter ca 50 meter fick jag en obehaglig känsla att hemnycklarna låg kvar i bilen och naturligtvis gjorde de det. Ringde Oscar som igen fick vända och komma med mina nycklar.

Tillslut kom dock Oscar och Iselin fram, precis när avslutningen skulle börja och jag och Karin kom hem och kunde koppla av. Skolavslutningen hade varit trevlig och Iselin sa adjö till sina fröknar och klasskamrater, efter sommarlovet börjar hon på Eriksskolan.

Det enda som gått bra under dagen är nog Oscars träningspass. Han körde en runda på cykeln nu på kvällen och det hade gått riktigt fint.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar