torsdag 25 april 2013

Snabba fötter...

Som ni förstått så har jag försökt att få mina adepter, och även mig själv, att få ett högre stegtempo genom löpskolningen. Igår började jag läsa en av de böcker som vi beställde för en dryg månad sedan och detta stor i början av löpningsavsnittet

"Efficiency in triathlon running comes with the ability to run fast on fatigued and tight legs. To be able to do this, you must develop a naturally high leg turnover (about 94 to 96 steps per leg per minute), or stride rate, which is essentially a running style that is more like "shuffle running", where the focus is on higher turnover to overcome the shortening stride length. High-cadence running becomes even more important during long distance races such as Ironman, in which the distance will add an extra level of fatigue on your legs, thereby reducing your stride length even more. By running with a lower stride rate, your second half of an Ironman will be much slower or even turn in to a walk. A lot of practice is needed to develop a high stride rate because your body at first is not used to the neuromuscular pattern of firing your muscles so quickly."

Genom att springa med ett högt stegtempo så blir risken mindre att löpningen övergår till promenad när man börjar bli trött och stegtempot faller, för det gör det för de allra flesta. Jag har själv väldigt svårt att nå ett så högt tempo som 94-96 då jag med min längd har en ganska långt löpsteg. Jag har kortat ned min löpsteg avsevärt sedan tidigare men ligger kring 86-90 steg per minut när jag springer lite längre distanser. Förra sommaren så låg jag på 94 när jag sprang 3 km intervaller men det farten är nog väldigt osannolik att jag håller på en mara.

Det stod även en hel del andra intressanta saker i boken, även om mycket är sånt som man redan förstått. Kapitlet kring hur man får in triathlonträning i livpusslet var bra och det är just det som är det svåraste. Att träna mycket är inte särskilt svårt om man inte har något annat att göra. Men för varje sak som adderas i livet så blir pusslet svårare och svårare. Jag menar inte att det är enkelt att vara proffs men att få in 10 timmars tränings, för både mig och Linda, tillsammans med jobb, barnaktiviteter, familjetid, vänner osv är inte alltid så lätt och ibland funderar man på vad man håller på med när man cyklar hemifrån  innan de allra flesta ens klivit upp.

Dagens träning då? Jag har haft vilodag men Linda har kört på ordentligt. Hon började med att cykla till MCW och köra ett crossfitpass. Efter jobbet så körde hon lite slottsintervaller och sen myscyklade hon hem. Karin mötte henne i dörren och ville prova hennes utstyrsel...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar