tisdag 29 januari 2013

3 år och 200 dagar

Idag är det tre år sedan jag och Oscar började dejta. Under denna relativt korta tid har vi hunnit med mycket. Två bröllop (en vigsel och en fest), en Karin, en examen, två jobb, en flytt och ett lägenhetsköp, vi gillar ju som ni vet att det går undan. Som överraskning kom det ett blombud till mig på jobbet.
Mycket fina blommor, mina kollegor Kristofer och Salvador såg mest ut som två stora frågetecken. Jag har världens bästa man!

Idag var det jag som hade morgonträning, redo för dagens Endurance Wod (i modifierad form, jag lade till gårdagens back squats innan Woden) stod jag redan klockan 06.10. Dock var jag inte först, Knoll och Tott alias Emil och Oscar var som oftast först på plats. Roliga studenter de där... samma dygnsrytm som Karin verkar de ha, uppe klockan 04.30. Naturligtvis erbjöd jag dem att de kunde få extraknäcka som barnvakter, kan ju vara bra att dryga ut studentbudgeten med... fick inget riktigt napp på detta. Efter dagens träning fick jag en mycket smärtsam men välbehövlig massage på baksidan av benen, framför allt på vaderna av Joel. Jag är inte riktigt säker på hur jag gör men något skit får jag på baksidan av knät när jag överanstränger benen, sist jag kände något var efter Lidingöloppet, som jag sprang utan att backträna innan (rekommenderas inte) nu känns det efter alla långa pass av längdskidåkning i helgen. När jag väl kom till jobbet var jag ändå där innan de flesta andra klockan 07.50 Jösses vad jag gillar morgon träning.

Dagens plan var att jag också skulle hinna ett pass på lunchen men det var en del att stå i på jobbet och eftersom benen kändes tunga redan i morse och jag drog på mig mjölksyra av 200 meters rodd intervaller as jag lyssnade på kroppen och vilade istället. Hinner ändå få in min träning denna vecka så det känns lugnt. För att citera Mark Allen, sexfaldig vinnare av Hawaii Ironman

"Det handlar inte om att träna så mycket som möjligt utan så mycket som man kan absorbera"

Dagens lunchpass skulle helt klart inte gjort varken från eller till. Kontinuitet i träningen är viktig men det är också viktigt att lyssna på kroppen om det känns sliten. Det är verkligen inte ofta jag känner mig sliten men har uppmärksammat att det fort kommer om jag får för mig att göra annat än att strikt följa Endurance-programmeringen. Denna programmering är antagligen ganska precis på gränsen till vad min kropp klarar att absorbera och när jag då trots att jag vilade måndag-onsdag förra veckan sedan åker över 10 timmar/12 mil längdskidor på fyra dagar säger kroppen ifrån. Dock känns kroppen och formen god och formkurvan pekar uppåt. Idag är det 200 dagar kvar till Kalmar, håller jag mig skadefri tror jag att det kommer att gå. Kommer med all säkerhet inte att slå några rekord eller prestera någon topptid men målet är att komma i mål och känna att dagen varit fin och att jag inte bara vill avlida.

Idag efter jobbet har jag varit och klippt mig, det var en stund sedan sist och behövdes verkligen. Min nya plan är att låta håret växa ut och färga det i en något mer naturlig färg så det tål all klor och simning samt att jag slipper klippa mig var sjätte vecka. Just nu befinner sig håret i en mycket tråkigt och jobbig längd och jag känner mest för att dra en påse över huvudet, men skam den som ger sig. Passade även på att köpa lite schampo och balsam när jag hade några extra minuter själv i Gränby.

När jag kom hem hade Oscar lagt tjejerna och lagat middag. Lax med morot, broccoli och pepparrot.

 Oscar hade precis tränat färdigt när jag kom hem. Han körde ett pass på trainern efter att tjejerna lagt sig. Samma pass som i bassängen igår, "Short Tosh" fast då jag lånat hans klocka så körde han på tid istället för distans, 3 x (1,2,4) min med arbete:vila 1:1.

3 kommentarer:

  1. Svar
    1. Tusen tack, det är alltid roligt med bemärkelsedagar

      Radera
  2. grattis till er! :)

    Så fina blommor!!

    SvaraRadera