torsdag 29 november 2012

Claes Åkeson hann först

Ända sedan jag startade den här bloggen har jag tänkt att jag ska skriva ett inlägg kring prioritering och tid att träna. Igår när jag läste sista delen av det senaste numret av Runners World så såg jag att Claes Åkeson skrivit en liten krönika kring just detta ämne. Så nu blir jag två i korsningen (fast Runners har lite fler läsare än våran lilla blogg).

Ofta när jag pratar med mina vänner om träning och den tid vi lägger ned i vår familj på just detta så får man ofta reakionen:
-"Hur hinner ni med det?, jag har inte tid att träna"

Som jag ser på det så handlar det inte om att man inte har tid att träna, för tid finns det. Visst, vissa jobbar extremt långa dagar, men de flesta ligger kring 40 timmar varje vecka. Att det inte finns tid är en ganska enkel ursäkt att ta till som är allmänt accepterad. Om vi som har två små barn, heltidsjobb och pendlar 30 min enkel väg varje dag till jobbet hinner träna minst en timme om dagen var så finns det tid - om man vill ta sig tid. Jag tycker att det snarare handlar om att man inte prioriterar att träna. Det finns otroligt många saker här i livet som jag inte prioriteras så högt, som jag då inte har "tid" med. jag går till exempel oerhört sällan på krogen eller konsert, fikar sällan med kompisar eller strosar runt på stan. 

Om jag skulle gå "All-in" på krogen en lördag kväll börja kring 18 på kvällen och sen rumla hem, via Burger King, kl 03 så skulle hela söndagen och sannolikt även måndagen behöva vara förstörda. Men många andra, som istället prioriterar krogen före träningen, kanske istället resonerar så att om jag har innebandymatch på söndag förmiddag, så förstör det hela min krogkväll på lördag.

För att vi ska lyckas med vår träning så planerar vi in varje träningspass i vår kalender, det kan låta vansinnigt enligt många, men annars så funkar det oftast inte. Om man tänker att man ska klämma in träningen mellan andra aktiviteter, som man prioriterar högre, så blir den sällan av.

I våras så fick Linda en golfkurs i examenspresent av oss i familjen. Jag spelar golf sen tidigare och vi tänkte att det kan ju vara trevligt att strosa runt på golfbanan tillsammans. Hon deltog på kursen men vi hade oerhört svårt att få in de övningsrundor som hon behövde göra för att slutföra kursen. Vi försökte klämma in några 9-hålsrundor mellan andra aktiviteter som vi prioriterade högre och det blev inte alls bra. Vi gick som längst 4 hål för det kändes bara stressat och besvärligt. Så nu har vi lagt Lindas golfkarriär på is, får se när vi har tid att spendera 6 timmar en lördag på golfbanan. Kanske när barnen blivit vuxna, 2030?

Jag tycker att det är upp till var och en att bestämma om och vad de vill träna. Det finns en oerhörd mängd med olika alternativ och jag tror att när man hittar något som man verkligen tycker är kul så kommer man ha lättare att prioritera det. Sen är det en fördel om det är ett bra gäng som man tränar med. Just nu så tränar jag och Linda tillsammans med många av våra kompisar, träningspassen blir ofta även den tid vi spenderar med våra vänner. Som Linda skrev tidigare så är det riktigt skönt att få springa ett litet längre pass med goda vänner så man hinner prata av sig lite. 

Det finns tillräckligt mycket rön som säger att våra kroppar mår bra av att röra sig, det behöver inte vara 10 timmar per vecka, det kan räcka att man cyklar till jobbet istället för att ta bussen/pendeln. Visst, det tar lite längre tid och man måste duscha efteråt, men då har man både tränat och tagit sig till jobbet - gratis. Det finns även gott om undersökningar som säger att rökning är dåligt för kroppen men det finns ändå gott om folk som röker. Man får göra som man vill, det är ens egen kropp och liv. Hur man vill ta hand om den är upp till var och en. Men man får ta konsekvenserna av sitt handlande och sina prioriteringar.

Lämna gärna en kommentar med era tankar kring detta.

Storgolfaren, i framtiden kanske....

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar